Mama I'm coming home (or actually I'm right here, YOU'RE coming "home")

Har precis kommit hem från en runda på stan, och en god och mysig frukost med min fina Jennie på Condeco. - Uteservering bör tilläggas, för det är inte varje dag man kan unna sig den lyxen.
Vädret är strålande och mycket passande för min mors hemkomst från Argentina.
För ja, hon kommer hem idag. Klockan 14.45. Just nu väntar jag otåligt på att pappa ska slå en signal så att jag kan gå ut till bilen som ska ta oss till Landvetter där vi ska hämta upp henne.
Nio månader har gått sedan hon såg Sverige... Jag får en konstig känsla av att vilja kontrollera allt ifrån väder till folk inför hennes ankomst: liksom be dem att behandla henne på bästa sätt så att hon inte faller i melankoli, som man så ofta gör när man kommer till kalla Sverige.
Det är orättvist att säga kalla Sverige. Speciellt när det faktiskt är sommar och folk ler vänligt mot en på stan.
Men det finns något i det, något som man verkligen förstår när man fått uppleva kontrasten Sydamerika/Norden.

Men som sagt, det kommer gå fint. För att det måste.
För att jag idag faktiskt känner ett visst flyt.
Jag vet inte vart det kommer ifrån men jag greppar tag i det.

...Vad jag också behöver greppa tag i, som en liten parentes, är en säng. För jag kunde inte somna inatt och sedan vaknade jag 05.45 och kunde inte somna om.

Jag kan bara inte sova ensam. Jag är inte gjord för det.

Men, nu ska jag springa ett varv eller två runt köksbordet av ren nervositet för att pappa inte hört av sig än...
Ses snart.

Kommentera här: