Nu har jag lyssnat igenom alla låtar på Neighbourhoods, Blink 182s nya platta. Det låter inte klassiskt Blink, utan mer Ava/Boxcar Racer. Jag tycker att det är vemodigt, och inte alls på ett sätt som den självbetitlade skivan de släppte innan de splittrades, som var mer pampigt känslig. Mer emotionell. Den här skivan känns höstigt vemodig och det passar in; det känns äkta.
Mina favoritlåtar från skivan är såhär långt:
- Ghost on the dancefloor
- Up all Night
- After Midnight
- Snake Charmer
- Heart's all Gone
- Even if She Falls
