Jordens undergång, något att se fram emot?
Hur förklarar man att man välkomnar jordens eventuella undergång utan att låta självmordsbenägen och tragisk?
Av någon bortglömd anledning kom vi in på ämnet vid lunch på jobbet. Jordens sägs ju gå under i december i år och trots att det enligt de flesta är rent skitsnack så hoppas jag på att allt bara exploderar in i tomma intet. Detta talade jag om och hur jag än formulerade mig för att låta positiv (hur nu det är möjligt när man VILL att jorden ska gå under) så misslyckades jag. Det slutade dock i skratt då mina argument var så tragikomiska att det inte fanns något annat att göra.
Men hur som helst. Om jorden går under den 22:a december 2012 (eller vad det nu är sagt) så har jag en lista här på positiva saker som detta medför:
- Man slipper oroa sig för framtiden
- Man kanske kommer till ett asballt ställe efter döden? Vem vet
- Man behöver inte oroa sig för att någon ska dö, för alla dör samtidigt
Listan kan göras lång. Men detta betyder inte att jag vill dö. Herregud. Man kanske dock har en del att förändra i sitt liv och tankesätt om man vill att jorden ska gå under, inser jag väl... men det tar vi en annan dag. (t.ex. Januari 2013, om vi lever heh)