jag minns allt som naglarna mot glas

Har haft citatet som fick bli rubrik i huvudet hela dagen. Speciellt på jobbet har det malt på, verkligen som naglar mot glas. Det är Kent för er som inte känner till det, och låten är 'Mannen i den vita hatten (16 år senare)', en av mina favoriter.
Jag vet faktiskt inte varför just detta citat upprepats i mitt huvud, för jag kan inte koppla det till en känsla eller ett minne. Jag vet inte vad det är som är som naglar mot glas i mitt inre, men jag känner dem så tydligt. 
Och visst är det komiskt. Det är komiskt då jag sist imorse skrev om den ljusa framtiden och att inte titta tillbaka. Men det är en svår konst. 
Tur att jag gillar konst då...heh
 

Kommentera här: