amazing cover
Att jag tycker oerhört bra om Mumford and Sons är inte direkt en nyhet. Det var kärlek vid första "öronkastet" för ett par år sedan och sedan dess har jag tyckt om nästan alla låtar de släppt. Häromdagen lyssnade jag igenom Babel, deras senaste skiva, och hittade låten ovan. Jag kände genast igen den och förstod att det var en cover, men jag kunde inte komma på artisten som stod för orginalet. Jag googlade upp låten och fann att det var Simon and Garfunkel som släppt låten redan 1969(!).
Trots att jag alltid gillat Simon and Garfunkel så måste jag säga att jag föredrar Mumford and Sons cover. Kombinationen av Marcus Mumfords raspiga röst till den stämningsfulla banjon. Jag blir alldeles nostalgisk och känslosam men kan inte riktigt förstå varför. Jag är lite underlig när det kommer till nostalgi, kan sakna tider och saker jag inte ens upplevt... Är väl bara överkänslig, men en sådan sak är bra när det kommer till musik. Upplevelsen blir så mycket mäktigare då.