vilken pudding! (höhö)

(intresseklubben antecknar-varning)

Oväntat nog blev jag alldeles förälskad i mannagrynspuddingen som Pernilla gjort till mellanmål på dagiset. Annars brukar jag oftast stå över när jag ser liknande sörjor slevas upp på tallrikarna men den här gången vann min nyfikenhet. Och det är jag glad för, för nu ska här lagas mannagrynspudding till frukost, middag och mellanmål i alla mina dar! Okej, så frälst är jag inte riktigt, men gott var det. Och jag spann redan efter första tuggan vidare på konceptet och tänkte att "kokos skulle man allt ha i". Så det ska provas snarast möjligt.
Fast inte idag. En gång mannagrynspudding om dagen (eller till och med veckan) är mer än tillräckligt i mitt fall.

- Fast något jag fortfarande aldrig kommer tycka om, och som jag aldrig heller gillat, är gröt. Vare sig det är mannagryn, havregryn eller risgryn. Minst risgryn! Det går bara inte ner.