peace

Den här känslan vill jag bevara. Den genomsyrar hela min kropp, ända in från själen. Den känns i fingerspetsarna och nere i tårna. Den retar fram ett leende och den pulserar genom mina ådror.
Jag finner inga ord som ger känslan rättvisa, och det spelar egentligen ingen roll.
Lycka kräver inga redogörelser- det räcker med ett leende, om ens det. Det räcker med ögonen, de säger allt.
Och idag, ser jag i spegeln, att mina ögon lyser.

Idag vill jag, för första gången på länge, min spegelbild väl.

dragon pastilles more taste by läkerol


Idol nu. Erik och Tove är bäst, by far. Calle är skön han också.
Mariette har dock gjort sitt.

Tove alltså. Wow. Hon är så cool att jag studsar i soffan. Hade jag fått välja, just nu, hade jag sett ut precis som henne och blivit stajlad precis som henne - av Elin Kling -, varje dag.
Och så hade jag fått äga scenen precis sådär.

Oh! Jag saknar att stå på scen, så mycket att jag får myror i brallan varje gång jag sitter i soffan framför idol. Jag blir så frustrerad att det går över i en slags likgiltighet.
Eller jag vet inte.

Nu är reklamen slut.
Hejdå tråk-blogg.

P.s: man måste älska den lilla läkerol-sången och hårdingen som framför den i reklamen. (ang. opassande rubrik)