I'm not completely lost... with you

Igår åt jag sushi med Linnea och imorse åt jag frukost med Frida. Sådant är guldvärd och får mig alltid på lika bra humör. Imorse var allt så fint, solen lyste och trots att luften var kyligare var jag alldeles varm inombords. Vi gick arm i arm på stan och log kisandes i solen. Imorgon ska vi ses igen, det blir sushi och det blir sticky. Separationsångesten är påtaglig...
Nu sitter jag i Farids rum, han är guitar hero-nörd. Den sötaste jag sett. Den koncenterade minen är på och då och då sneglar jag åt hans håll och blir alldeles svag i hjärtat. I benen. Mungiporna kryper uppåt automatiskt... jag älskar honom. Trots att hans skäggstubb sticks.
Trots att hans fokus ligger på guitar hero för tillfället.
Kanske just för allt det där, också.
Alla små pusselbitar som på något underligt sätt passar ihop.
Tänk att allt passar så bra ihop!

Fast sen är det framtiden och allt det där, och då bryts det där harmoniska jag byggt upp under dagen- för det går ju sådär i vågor. Vad sjutton ska det bli av mig?
Kan det inte vänta, tänker en del av mig. En annan tycker att det väntats alldeles för länge.
Och så håller det på sådär.

Men så länge jag kan le åt livets små saker, tänker jag, så är jag inte helt förlorad...



beautiful morning, despite pale lips

Save me- Queen
Superman-
Five for Fighting
Wicked Game-
Chris Isaak
Ignorance-
Paramore

- Fyra morgonfavoriter, just den här morgonen. Säkert andra mornar också men ja, nu är det ju den här morgonen som gäller.
Och så borde man ju egentligen tänka oftare?

Nu har jag lite bråttom så det här blir kort och kanske inte koncist men i alla fall kort... God I'm a mess.
Men a sweet mess at times I'd like to think?
Oh I don't know...

Ok, stop it now Cristina.
Switch over to swedish:


Jag är off to yet another (swedish sa jag!) frukostdejt med Frida. Det är en vacker morgon och jag känner mig positiv.
Fast också besviken att jag inte hittar mitt röda läppstift, jag som tänkte piffa till vardagen lite extra...

breakfast date




Frida målade naglarna rosa och mina målade jag igårkväll i en röd nyans jag själv valde att kalla vampyr-rött, det är ju så i tiden (det fick dessutom torka framför mitt livs första CSI avsnitt! Tillsammans med mamma som kanske såg sitt tretusenfemhundraelfte eller något... och jag måste erkänna, det var ganska intressant...).

Frukosten var himmelriket och sällskapet ännu bättre. Så bra var kombinationen att ännu en frukostdejt är inplanerad redan på onsdag.

Boy I'm lucky! Och alldeles nyss åt jag sushi, hemma hos Farid. Han ligger och tittar på 'Playa del Sol' nu, den token. Och han skickar iväg pussar då och då, pussar och små "jag älskar dig".

Om man  bara ser till sådana små fina saker, då är livet så vackert att det nästan gör ont...