drogpåverkad (and happy birthday "sis")

Kaffe ÄR en drog! OMG, OMG. Jag lovar, det var längesedan jag blev såhär påverkad. Huvudet snurrar, allt är suddigt och jag börjar skratta lite då och då. Högt för mig själv. Nyss slängde jag mig på soffan, liksom upp och ner i någon slags egen yoga-position. Det var härligt. Inga rosa elefanter men nästan.
Ute är det vitt och solen lyser och jag är så lycklig att det gör ont. Ibland är det så.
Nostalgisk. Jag drömde något som gjorde mig nervös när jag vaknade. Jag vet inte riktigt allt som hände i min drömvärld, men någon del var om Farid och att han skulle på fotbollsturné till Polen?
Helt skumt.

Igår fyllde min syster Frida år. Ja, hon är min syster också. Trots att vi knappt känt varandra i ett år, den första mars är det förresten vår ettårsdag! Det kom vi fram till igår...
Människor, tänk hur vissa passerar och andra stannar. Vissa gör stora intryck andra små. Vissa klickar andra låter knappt något alls... Som magneter och så vidare. Allt är pure chemicals.
Oh herregud vad det snurrar. Jag ser knappt tangenterna.
Hur som helst, jag fick äran att bjuda födelsedagsbarnet på mat på självaste födelsedagen, det blev andrum på begäran av henne själv och jag hade ju inget emot det direkt. Vi pratade om allt och åt och skrattade och sedan skulle hon hem för på kvällen väntade födelsedagsmiddag med familjen i stan. 
Men det var mysigt. Mer sådant. Jag borde starta en inslamling för enbart detta ändamål: mysiga café- och restaurangbesök med folk man tycker om.
Jag tycker om Frida. Hon är bra, och fruktansvärt vacker. Titta bara på henne:


I want it back:



Ni anar inte hur sugen jag är: vill ha frisyren igen! Och så hade jag inte tackat nej till att se ut som på bilden 24/7 som ackompanjemang till det nya klippet heller. Jag menar svartvit och med konstant flirt-blick. Inte helt fel.

Jag vet, jag har trånat efter långt hår ever since, men jag har kommit till insikt och nu skiter jag i detta eviga mission impossible. Jag är kluvna toppars drottning, och kluvna toppars drottning har ett korthårigt öde.
Ett öde jag desto mer börjar omfamna... eller?

Gah. Jag är fortfarande kluven (hehe).
Men damn it, bilden är så snygg att jag nästan blir löjligt stolt att det är jag.
Synd att jag inte ser ut sådär på riktigt dock. Bummer.

what a wicked thing to do, to let me dream of you

 Det är "Final Countown 90's" på vh1, vilket innebär en topplista över de hundra bästa låtarna från nittiotalet. Enligt någon med slut på idéer? Känns lite tveksamt, men jag älskar topplistor och har inte så höga krav på nittiotalet ändå... samtidigt som jag lyckligt och med nostalgi i hjärtat utbrister "ooh" inför i stort sett varje låt som kommer. För några nummer sedan var det t.ex. Chris Isaak, plats sjutton har jag för mig att det var, med 'Wicked Games'. Jag blev alldeles till mig och nästan allra mest för att Helena Christenen är med i videon (trots att hon bär kalsoner? som sitter allmänt skumt... I have no idea what's up with that but I guess it's a 90's thing that we should keep there).
Helena Christensen var  verkligen (och är fortfarande) sjukt vacker, nästan så man blir rädd...



Annars har jag spenderat dagen tillsammans med Kath, vilket alltid är lovande sällskap för en bra dag. Vi har som på rutin bakat kesellascones, gudomligt goda och förvånansvärt mättande. Dessutom har vi solat solarium (yep, we're fed ut with being pale yellow), gjort ytliga framtidssketcher över oss själva på A4-blad, youtube-at allt mellan Björn Gustavsson och Lil Kim och pratat minnen.


Och oh, nittiotalets bästa låt var tydligen 'Losing my Religion', R.E.M.
I can agree with that.