eyucoape

 

Bloggen som gud och resten av världen glömde. Inklusive dess ägare. Men vad gör det om hundra år? Tänk om man hade den inställningen till allt? Fan vad skönt det hade varit! Ska jag gå till jobbet idag? Äh, vad gör det om hundra år, tänker man då och somnar om. Samma med räkningar, övriga plikter och typ vikt. Vad gör det om hundra år mumlar jag genom tårtsmulorna samtidigt som jag häller i mig marzansås ur ett stort glas. 

Ja, om det bara vore så väl, att man kunde strunta i allt. Men nej, i stället lider jag av motsatt syndrom- care face till exakt allt och därav ångest osv. Inte bra. Det där med att tänka för mycket är en av de sämsta grejerna med människan.

 

För övrigt har jag inte mycket att säga. Jag ser fram emot jul och nyår p.g.a. gemenskap och mat och så har suktar jag fortfarande efter lårhöga stövlar. Inte mycket nytt under solen alls.