I took a bullet for you

Idag ska jag äntligen få min medicin, känner på bara tre dagar utan den att jag börjar må riktigt dåligt; kraftig yrsel, illamående, migränliknande huvudvärk och en överkänslighet som är värre än någonsin. Igår till exempel storgrät jag för att jag saknade barnen på fritids (jobbade senast i onsdags haha). 
Hade sjuka mardrömmar inatt också. En mördare var efter Sam i tre olika scenarion. De två första scenenerna blev avbrutna, men i den sista scenen listade jag ut hur jag skulle ta skottet för Sam och på så sätt rädda honom. Jag verkligen kände som i slow motion hur kulan gick in i min kropp och hur livet sakta sipprade ur mig. Så konstig känsla, ibland undrar jag vart man får allt ifrån i sina drömmar egentligen? Vilket djupt och komplext undermedvetande vi besitter...
 
Untitled | via Tumblr

Kommentera här: